Dags för Norden!

Tillsammans är de nordiska länderna världens tionde eller elfte största ekonomi, dessutom med en gemensam välfärdsmodell. Det är en bra grund för ett fördjupat samarbete

Publicerad

Vi är många som har varit motståndare eller tveksamma till en svensk Natoanslutning. Denna vår har världen emellertid förändrats. Efter Putins angrepp mot Ukraina 24 februari är den säkerhetspolitiska situationen annorlunda. Detta har lett till att Sverige, tillsammans med Finland, har lämnat in ansökan om medlemskap – och detta med stöd även av en bred riksdagsmajoritet och en folklig opinion.

Förhoppningsvis kommer vår säkerhet att öka med ett Natointräde. Det är ju syftet. Hur det blir i verkligheten återstår att se. Sveriges och Finlands inträde i Nato innebär att Norden i sin helhet kommer att stå på samma säkerhetspolitiska grund för första gången sedan Kalmarunionens tid för sex hundra år sedan. Det ger möjligheter som det gäller att ta till vara.

Samma dag, 16 maj, som det formella beslutet om Natoansökan fattades i Stockholm och Helsingfors förklarade Danmark, Norge och Island att de kommer att bistå Sverige och Finland om våra länder utsätts för en rysk attack. Vi kommer att ”göra allt vi kan för att hjälpa de två länderna”, sa den danska statsministern Mette Fredriksen och underströk att löftet gäller ”från idag”.

Det fantastiska är att den nordiska försvarsunion som gick i stöpet i januari 1949 plötsligt ser ut att vara på väg att bli verklighet. Kring årsskiftet 1948/1949 fanns långt framskridna planer på att bilda ett försvarsförbund med Sverige, Danmark och Norge. (Finland var vid den här tiden uppbundet av ett så kallat vänskapsavtal med Sovjetunionen.)

Från svensk sida menade man att den nordiska försvarsunionen skulle vara alliansfri, medan främst Norge ansåg att den
borde vara länkad till den västallians (Nato) som samtidigt var på väg att bildas.


Den gången slutade det hela med att Norge och Danmark valde att ansluta sig till Nato, medan Sverige höll fast vid alliansfriheten. Nu, 73 år senare, öppnas emellertid möjligheten att förverkliga den nordiska försvarsunionen. Ibland förändras verkligheten snabbt. Tillsammans blir det lättare och mer effektivt för de nordiska länderna att militärt försvara hela regionen. Ett samarbete med gemensamma övningar och gemensam planering har pågått länge och nu kan man gå vidare. Ett nära försvarssamarbete underlättar samarbete även på andra samhällsområden.

Tillsammans är de nordiska länderna världens tionde eller elfte största ekonomi
, dessutom med en gemensam välfärdsmodell. Det
är en bra grund för ett fördjupat samarbete och förverkliga statsministrarnas vackra vision om att Norden till 2030 ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region”, om åtta år. Det är dags för Norden! I Jämtland Härjedalen utvecklar vi samarbetet med våra grannar i Tröndelag med hjälp av den nya gränskommittén Fellesrådet.

Tillsammans kan vi
framöver stärka vår region mitt på Skandinaviska halvön och förhoppningsvis bli ett positivt exempel för samarbete över de nordiska gränserna.
De nordiska länderna (även EES-landet Norge) satsar stora summor i EU-samarbetet. Nu är hög tid att även prioritera Norden. Ett starkt Norden inte bara är bra för oss själva utan även för omvärlden.

Håkan Larsson, Centerpartist på Rödön

Powered by Labrador CMS