Vägen ur krisen går genom fler växande företag

Men också företag som haft ett tufft år under pandemin. Ändå har det allt oftare hörts röster om att Sverige skulle ha en stor ”skuld” efter de politiska insatser som gjorts för att lindra krisens effekter på ekonomin, ofta följt av förslag om höjda skatter för företag.

Statsskulden har ökat under pandemiåret – men inte med några avsevärda summor och Sverige har fortfarande, enligt Eurostat, en av de lägsta statsskulderna i Europa. Regeringens ministrar vill oavsett detta visa handlingskraft och slår sig ofta för bröstet om att hundratals miljarder kronor gått till att ”rädda” företagen under krisen.

De största summorna har bestått av exportkrediter, lån och uppskjutna skatteinbetalningar – som ska betalas tillbaka, med ränta. Jämför detta med de av statens insatser som främst varit riktade till löntagare, som korttidspermitteringen, ökad tillgång till a-kassa och kommuntillskott, till en kostnad av långt över 100 miljarder kronor 2020. De renodlade stöden till företag var en tredjedel av detta, inräknat tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter.