Det som skrämmer mig är att de nationella målen kan vara uppfyllda utan att alla i Strömsund har täckning, säger Ann-Louise Hansson, bredbandssamordnare Strömsunds kommun. Foto: Pernilla Gunnarsdotter-Persson.
Det som skrämmer mig är att de nationella målen kan vara uppfyllda utan att alla i Strömsund har täckning, säger Ann-Louise Hansson, bredbandssamordnare Strömsunds kommun. Foto: Pernilla Gunnarsdotter-Persson.

Telia lägger ner kopparnätet i Hoting – Strömsunds kommunalråd ber regeringen ändra bredbandsbidraget

HOTING (JT) I ett brev till Strömsunds kommun meddelar Telia att de planerar att lägga ner kopparnätet i Hoting den sista september 2022. Detta för att modernisera nätet i kommunen och gå över till fiberbaserade och/eller mobilnätbaserade tjänster.

Publicerad

Frågan är hur väl sådan telefoni egentligen fungerar på Jämtlands landsbygd där bergen är höga, dalarna är djupa och där varken masterna eller kunderna är tillräckligt många.

Jämtlands Tidning har tidigare berättat om de allvarliga problem som kommunmedborgarna i Renålandet i Strömsund drabbades av när Telia lade ner kopparnätet i byn. Mobiltäckningen var så dålig att ambulansen inte kunde skicka information om patienter till sjukhuset, utan fick köra långt innan täckning nåddes. Företagare fick lägga ner verksamheten då kunderna inte kunde nå fram på telefonen, och flera uttryckte oro för hur trygghetslarmen skulle kunna fungera optimalt utan telefonitäckning.

Mattias Borrelid, pressansvarig på Telia, berättar att det endast är 10 procent av Telias kunder som fortfarande använder kopparnätet. Det är gammal teknik, och reservdelar kan vara svåra att hitta. Framtiden är 4G och 5G.

– Tjänster via mobila nätet är mer driftsäkra än kopparnätet. Om ett träd rasar över en ledning återställs det mobila nätet snabbare, till exempel, säger Mattias Borrelid.

I Hoting är det 114 kunder som berörs av att den fasta telefonin som är kopplad till kopparnätet övergår till en mobil lösning.

– Vi erbjuder olika lösningar, som exempelvis förstärkningsantenn, fixed wireless kallas det, som man sätter på husväggen för att förbättra signalen. De flesta som berörs erbjuds tjänster via mobilnätet. Vi säkerställer att alla har en så bra täckning som möjligt. Hittar vi ingen lösning finns andra operatörer. I de fall alternativ helt saknas ska Post- och telestyrelsen säkerställa att alla har täckning. Det finns satellituppkoppling i Norge, som ju är väldigt kuperat, men det är inte något som vi erbjuder i dagsläget, säger Mattias och tillägger:

– Trygghetslarm sköts ju via kommunen först och främst, Att ambulansen behöver köra långt för att få täckning låter som väldigt svåra fall. Jag är inte expert på just blåljus, men de har ju ett eget system.

Har man nätproblem som inte går att lösa är det alltså Post- och telestyrelsen, PTS, som ska säkerställa att regeringens nationella mål för bredband uppfylls. Det lyder “År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.” Men innebär hela Sverige samtliga hushåll, eller är det en tolkningsfråga?

– Det som skrämmer mig är att de nationella målen kan vara uppfyllda utan att alla i Strömsund har täckning, säger Ann-Louise Hansson, bredbandssamordnare Strömsunds kommun, och tillägger:

– Vi visste att kopparnätet skulle läggas ner, på så sätt är det ingen överraskning, men vi har ju inte vetat när. Alla berörda hushåll måste ta ställning till vilket behov man har och vad man vill ha i stället.

Det är PTS som ytterst är tillsynsansvarig, kan man av en eller annan anledning inte få en fungerande telefoni är det PTS man ska vända sig till.

– Men självklart försöker också kommunen göra vad vi kan för att hjälpa medborgarna, men visst det är jättesvårt när det krävs stora investeringar och det finns få kunder i ett område. Då är det svårt att få mobiloperatörer att bli intresserade, säger Ann-Louise och tillägger:

– Risken med att ta bort kopparnätet är att vi får fler exempel som i Renålandet där mobilnätet inte fungerar som vi önskar. Man lägger stort ansvar på individen själv att testa olika lösningar. Det är grundläggande att kunna utföra sina samhällstjänster digitalt så man kan driva företag och känna trygghet.

Ann-Louise tycker att det är positivt att den nationella bredbandsstrategin har satt upp mål för god mobiltäckning, men att det inte nödvändigtvis ger någon garanti.

– Mobilnätet blir allt bättre, men det kan ändå krävas andra insatser för att få täckning i Renålandet exempelvis. Det kan behövas en mast till för att få bättre täckning, men jag tänker att man satsar där man når flest kunder i första hand, så är det ju idag, säger Ann-Louise.

Som bredbandssamordnare är en av Ann-Louises uppgifter att jobba med ärenden till beslutsfattare och politiker. Skulle en invånare kontakta Ann-Louise och berätta om sin oro över hur den dåliga täckningen påverkar vardagen kan hon ta frågan vidare till bredbandskoordinatorn i länet eller till någon politisk kanal.

– PTS är också ett spår. Men ytterst behöver personen vända sig till operatören som tillhandahåller abonnemanget och påtala problemet.

I ett brev till infrastrukturminister Anders Ygeman belyser kommunalrådet Susanne Hansson (S) problemet med att fibernätverket inte når fram till alla hushåll inom Strömsunds kommun och att de nationella målen därför kanske inte kan mötas. År 2020 hade Strömsund mött 52 procent av det nationella bredbandsmålet. I brevet skriver Susanne Hansson att även om kommunen söker och får 100 procentigt bidrag av PTS till utbyggnad av snabbt bredband, måste kommunen finansiera nätet mellan husen, det som faktiskt ger hushållen, som kan ligga långt från PTS:s stomnät, tillgång till bredbandet. Det är “omöjligt för Strömsunds kommun att finansiera” det, skriver Susanne. Därför menar hon att ansvaret för att varje hushåll omfattas av bredbandsutbyggnad inte kan ligga hos kommunen, utan regeringens bidrag borde täcka samtliga steg ända fram till hushållsanslutning.

Ann-Louise menar också att det skulle lösa eventuella problem.

– Om vi fick bidrag fullt ut till att bygga bredband skulle problemet med täckning även i kuperad landsortsterräng självklart lösas. Regelverket för bredbandsstödet idag är utformat så att man kan anta att pengarna kommer gå till projekt som är nära redan befintlig fiber. Ett annat problem är att bidraget är översökt, det finns långt mer ansökningar än det finns pengar.

Men Ann-Louise är optimistisk:

– Det utvärderas ju hela tiden och det nationella målet är positivt.

Powered by Labrador CMS