Jamtli och länets utveckling som besöksmål – hur gick det till?
LÄNET (JT) Idag har Jamtli en mångfacetterad verksamhet, det är inget litet länsmuseum utan en aktör inom många områden. Hur blev det så och hur hänger det ihop med länets utveckling? Sten Rentzhogs bok “Kulturarv och museer: Femtio år med kulturpolitikens styvbarn” kan ge svar.
Det var en sådan perfekt tajming, den nya museibyggnaden på Jamtli invigdes 1995, samma år som Sverige gick med i EU. Nationalstaternas tid förklarades ute, det var regionerna som skulle få ett uppsving. Inne på museet berättades just en sådan historia, hur Jämtland hade hört samman med Norge och Sverige vid olika tidpunkter och som gränstrakt haft en särpräglad utveckling.
När jag flyttade från Östersund till Borås 2001 för att studera på Bibliotekshögskolan, blev jag förvånad när jag besökte Borås Museum. En ganska lång promenad fram till ett par trähus som visserligen säkert var kulturhistoriskt intressanta, och inne visades i montrar historien om Dannikekvinnan, ett mossfynd från 1600- eller 1700-talet.
Det var i stort sett allt, och mina förväntningar att åtminstone finna något som påminde om Jamtlis besöksanläggning kom på skam. I Borås flockades de kulturhistoriskt intresserade istället på Textilmuseet, eller på Kulturhuset, där både biblioteket och teatern huserade samt även hade en populär föreläsningsserie.
Digitalt 24 timmar
15 kr
Köp nu