Bilvrak i skogen bildkonst eller miljöbov

- Det är fascinerande hur dom nästan äts upp av skogen och blir ett med den, det växer mossa och till och med små granar på bilarna, säger Ewa.
Likt plåtstoder från 50-talet ligger fyra bilvrak i en skogskant i Ovikstrakten. Är detta bildkonst eller bara eländiga miljöbovar?

Ewa Andersson hörde av sig till redaktionen för att visa några av hennes fina bilder på de gamla bilarna. Naturligtvis ville vi fånga platsen och höra upphittarens historia.   

– Jag hade kört en bra stund när jag var här för tre år sedan. Jag bara stannade nere på vägen för att plocka svamp, berättar Ewa.

Men hur hittade du bilarna?

– Jag gick rakt in i skogen och snubblade över dem, berättar hon. Jag har stött på en massa skrot runt om i skogarna, men jag blev först paff av att det fanns så gamla bilar just här.

Det är alltid intressant med det möte som uppstår mellan naturen och maskiner från förr. Vad har hänt? Varför är de här?

– Det är fascinerande hur dom nästan äts upp av skogen och blir ett med den. Det växer mossa och till och med små granar på bilarna. Blåbärsris och blommor. Om det inte vore en massa burkar och annat skräp runt om så skulle bilarna nästan passa in i skogen, jag tänker på det förgångna, det är som om tiden går bakåt, menar Ewa. Kommer du ofta hit?

– Jag har återkommit hit flera gånger. När det är bra väder är det fint att se på bilarna, de ser spännande ut, anser hon. När du fotograferar annars använder du din mobil då med?

– Jag har en digitalkamera som jag brukar använda. Bakgrunden är viktig, jag tycker det är härligt med detaljer i bilderna både från skogen och bilarna. De små granarna på bilarna är riktigt fina, tycker Ewa.

Men helt ärligt, är det så bra att bilarna ligger här?

– Ur naturens synpunkt ska de ju inte ligga här, slår Ewa fast.

Vad händer med platsen om bilarna flyttas och skrotas, kommer du att sakna dem? – Naturen kommer nog att reparera sig och sedan syns det inte att de legat här och jag kommer inte att sakna dem. Förmodligen springer jag på andra bilar i en annan skog, konstaterar Ewa Andersson.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email
Dela på print
  • Annonser