Utsålt när Janne Schaffer bjöd på Julstämning

Konsertens titel var Julstämning.

– Det går inte att kalla det en renodlad julkonsert, förklarade Schaffer för publiken. Vi blandar, det blir inte bara jullåtar.

Allt från psalmer och jullåtar till Ted Gärdestad och egenkomponerade "Norrland" framfördes. Oavsett musikstyckenas originalversion gav Schaffers bearbetning en ibland mäktig och ibland suggestiv stämning, julkänsla blev det definitivt. Hans flytande gitarrslingor fick många i publiken att gunga med. Med körens mäktiga sång blev konserten komplett. Inte att förglömma Niclas Rångefors, trummor, Per-Olov Olsson, bas och Anders Nilsson, keyboard. Sistnämnde kantor i kyrkan till vardags och den som lyckas ordna med många fina konserter på platsen.

JT fick en liten pratstund med Schaffer innan konserten.

Du spelade i Oviken även i våras, när du firade 50 år som artist?

– Ja, det har varit uppskjutet pga pandemin. Det var helt knökfullt i kyrkan. Jag var även här 1963, på Fröjdholmen. Vissa konserter minns man inte men just den kommer jag ihåg.

Schaffer var 18 år och spelade i Poptwins and the Twinpops.

– De hade kronisk sen ankomst förutom just i Oviken. Då kom vi väldigt tidigt så det fanns inte en människa där. Ingen arrangör.

Bland alla andra instrument fanns en Hammondorgel med ett kabinett.

– En stor pjäs, orgeln vägde 70-80 kilo och kabinettet 40-50 kilo. Varje gång vi skulle spela fick organisten ont i ryggen så övriga bandet fick lyfta hans grejor. Vi ser en scen med ett järnräcke fastskruvat och börjar lasta upp orgeln, organisten står och röker, dirigerar oss var den ska stå. Sedan kabinettet, allt upp över det där järnräcket. Precis när vi fått upp det kommer en man i kostym gående. "Tjena grabbar det är jag som är arrangör här. Vad kul att ni har kommit så här tidigt, ni ska spela därborta". Sådant glömmer man inte.

Förutom i Oviken har det genom åren blivit en hel del spelningar i Jämtland. Bland annat i Mörsil, Åre och Åsarna, förutom Östersund.

– Jag är lite kompis med Wassberg. Jag har spelat på några skid-VM.

Det blir mycket resande för Schaffer. Han berättar om två spelningar i november.

– Den tionde spelade jag för polisen i Malmö och dagen efter spelade jag i Luleå domkyrka. Det gick, man är ung och stark, säger 77-åringen med ett skratt.

Du har samarbetat med många, någon speciell som sticker ut?

– Den jag lärde mig mest av var Björn J:son Lindh, vi samarbetade i 43 år.

Denna konsert är lite av en fortsättning på de julkonserter ni började med -92?

– Det var Anders här som föreslog att vi skulle göra detta. Det är fantastiskt med levande musiker, sist vara jag själv.

Schaffer ser att folk har ändrat sina vanor under pandemin. Han nämner arrangörer som gått i konkurs.

– Det är dyrt att driva ett ställe. Lite kulturskymning har det blivit efter pandemin. För min del är jag tacksam att jag kan fortsätta.

Schaffer är ödmjuk inför orsakerna till att han fortsätter dra publik.

– Jag har alltid med mig någon eller några som sjunger, folk vet att det alltid kommer någon som överraskar.

Det är många som är yngre än dig som slutat turnera, men du fortsätter?

– Ja, det är för att det kommer folk. Jag gör lite tillbakablickar och spelar även lite av det jag gör idag. Det är utsålt hela tiden. Det är konstigt, en gammal rockgitarrist bara.

Hur tänker du om framtiden?

– Jag är lyckligt lottad och privilegierad. Jag kan ändå inte hålla på så många år till med tanke på åldern. Men jag försöker blunda för det ibland. Men jag tänker på kommande generationer. Att skapa ny musik, nya teatrar och film med budskap som är värdefullt, det är inte lätt. Samtidigt finns det fortfarande folk som inte tror klimatkrisen existerar. Jag känner en viss oro men hoppet finns alltid kvar.

Vad tycker du om kyrkan som spellokal?

– Den här är jättefin, jag spelar ofta i kyrkor. Anders Nilsson är en eldsjäl, det behövs sådana ute i landet. Han håller musiklivet i gång här och det är viktigt. Jag kommer hemskt gärna tillbaka igen. Det är så kul att möta folk och spela med dem, inte bara stå själv. Det är en upplevelse och jag är tacksam att jag får komma hit.