Ann Kristin Solsten Ann Kristin Solsten har bland annat arbetat på Gaaltije och är närmast aktuell med skriften ”Tre sydsamiska kvinnoporträtt” som behandlats i JT.

Samerna uppfyller definitionen av urfolk

Svar från Ann Kristin Solsten om reportage i JT. 

26 september hade JT en artikel som uppmärksammade Olle Larssons beskrivning av samernas och fjällböndernas historia i Swebbtv. En historieskrivning som kommenterades av forskaren Jonas Monié Nordin som senare bemöttes av Olle Larsson själv samt Jimmy Boije, ordförande i Föreningen Jämtland Härjedalen Fäbodkultur.
Nedan kommenterar renägaren och specialisten på samisk historia Ann Kristin Solsten de uppgifter som förekommit: 

Jonas Monié Nordin svarar på Olle Larssons utfall i Swebbtv genom att visa till forskning kring samisk historia. Larsson hävdar att Nordin har fel om samers minst 1000-åriga historia i området, och bakom ställer sig Föreningen Jämtland Härjedalen Fäbodkultur, genom ordförande Jimmy Boije. Boije uppvisar även oro för fäbod- och småjordbrukares framtid. Definitionen på urfolk lyder: 

”Ett urfolk härstammar från folkgrupper som bodde i landet eller i ett geografiskt område, som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser och vilka har behållit en del eller alla sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.” 

Det handlar alltså inte om vem som var först, eller vem som har den äldsta historien, utan att folket samerna bodde i landet då statsgränserna sattes. Den gällande gränsen mellan Norge och Sverige fastställdes 1751 och då fanns både samer och fjällbönder i Jämtland och Härjedalen. Enligt definitionen anses samer vara ett urfolk. 

Det är dock inte, mig veterligen, fjällbönderna, utan de är en del av bondesamhället, som även är en del av majoritetsbefolkningen. 

Därav benämns Larssons uppfattningar som ”ovanliga”. Som Nordin nämner, visar dock forskning på att samer har bebott området under mycket längre tid. Forskning och historieskrivning visar även att det, under 1600- och 1700-talet, anlades fäbodar på äldre renvallar. 

Från 1743 uppges tex att bönderna ”med sina sätrar går långt upp i fjälldalarna där de speciellt använder sig av de dalar som lapparna med sina renar har tagit upp, gödslat och gjort fruktbara med gräsväxt”. 

Trots att renvallar togs i besittning och samer kände sig bortträngda, har samer och bönder haft god kontakt och bra utbyte med varandra under hundratals år. 

Att småbruk och fäbodkultur uppfattas bortglömd kan därmed inte belastas samerna, så som Boije antyder, utan bör sättas i perspektiv med samhällets utveckling i övrigt. 

Ett gott förhållande mellan samer och bönder bör inte ses som ett hot men fortsätta att vara bra även i framtiden. Så länge inte osanningar om historien sprids i media. 

Ann Kristin Solsten Historiker, arkeolog, renägare i Tåssåsens sameby 

 

 

 

 

 

Powered by Labrador CMS