Bärplockningen behöver bättre förutsättningar

Även om generella skatteregler för utländsk inhyrd arbetskraft är bra så är och har bärplockning alltid varit ett område i behov av särskilda regelverk. Artiklar i tidningar och inslag på TV kring de utländska bärplockarnas arbetsförhållanden i de svenska skogarna har periodvis varit återkommande inslag. Lika uppmärksammat har den kommersiella bärplockningens exploatering av allemansrätten varit och dess konsekvenser för markägare.  

Men detta är ingen ny debatt. Redan på sent 1800-tal då bärhandeln i Sverige tog fart, när lingon blev en viktig exportvara, upprördes vissa delar av lokalbefolkningen av främmande människors bärplockning. Det var nämligen redan då ett säsongsarbete för personer med små medel och järnvägens utbyggnad möjliggjorde för fler att plocka bär i svårtillgängliga områden.

Beskattning, allemansrätt och markägarfrågor har under åren återkommit samtidigt som vilken typ av bär som plockats och med vilken teknik har förändrats de senaste 100 åren. Detsamma gäller vem som har utfört arbetet, hur arbetskraften varit formerad, under vilka organisatoriska former arbetet har skett och vilka lagar som har reglerat arbetet.