LEDARE
Att slaska i andras elände
Eller hur kul är det?
Jag upphör aldrig att förvånas över de andra mediernas slaskande i ointressanta polisnyheter.
Nu sedan ÖP och LT använder textrobotar för att skriva blåljusnotiser är de extra ointressanta.
Notiser om rådjur som körts på i Undersåker där eftersöksjägare kallats ut men det är okänt om det uppstått skada på bilen eller rådjuret.
Vad är det att skriva om?
Vilken värdefull information får jag? Bifogar en faksimil på en notis i ÖP som är ett utmärkt exempel.
Vilken värdefull information ger den oss läsare?
Att ungdomar handlar innan dom tänker men att det inte är brottsligt enligt polisen!?
Det här är ju bra utfyllnad hos våra konkurrenter eftersom blåljusnyheterna inträffar runt om i länet.
Har man då dom i sin tidning så ger det ju ett sken av att man faktiskt bevakar länet.
Nu ska jag gå in på en annan aspekt av de andra mediernas krimbevakning. Även denna gång från ÖP,
Som för några veckor sedan hade följande notis. En man från xxxx kommun döms till ett års fängelse efter att ha sparkat sin gravida sambo i magen.
Mannen som är i 40-årsåldern har enligt domen slagit sin sambo i huvudet, sparkat henne i magen och släpat henne i håret ut ur deras gemensamma bostad.
Detta ska ha hänt vid två tillfällen i år. Vid båda tillfällena var kvinnan gravid.
Vad är detta att skriva om?
Vilket allmänintresse är det som man anser sig tillfredsställa?
Länets kommuner är dessutom inte större än att en sådan här publicering antagligen leder till att brottsoffret går att identifiera.
Men ÖP är inte ensamma, i detta fall bokstavligen rullade sig P4 Jämtlands nyheter i det hela och man riktigt hörde blåmärkena uppstå när det sparkades på magen när det lååånga telegrammet lästes upp.
Lokaljournalistik när det är som bäst!
Någon fundering över hur kul brottsoffret kan tänkas tycka att det är att läsa eller lyssna verkar inte finnas!
Men att sprida salt i såren på de som redan lidit kanske är bra journalistik?
För några veckor sedan hade ÖP fått en insändare som tyckte att man gått över gränsen när man beskrev en incident på en av länets restauranger.
Som vanligt hoppade ÖP:s chefredaktör Hans Lindberg upp och försvarade det hela.
¨Hur skulle den allmänna bilden av brottsligheten i Jämtland se ut om vi inte rapporterade så utförligt som vi gör?¨
Låt oss vända på denna spännande frågeställning!
Hur skulle den allmänna bilden av brottslighet i länet se ut utan all denna värdefulla blåljusinformation?
Utan hundratals ointressanta notiser varje månad om älg, ren och rådjursolyckor utan skador på människa eller fordon.
Utan alla anonyma rattfyllon som åker dit för att de kört packade på länsväg xxx fredag eller lördag natt.
Utan alla anonyma fyllon som slår varandra på käften inne på och utanför krogen!?
Noterar att P4 Jämtlands sändningar inte allt för sällan låter som eko från polisens hemsida.
Sändningar där nyheterna består av att berätta om inbrott där man räknar upp varenda skiftnyckel som försvunnit för att avrunda med att berätta om någon som fått villkorlig dom för ett narkotikabrott som begicks för ett år sedan.
Jämtlands Tidning har som konsekvent linje att strunta i den här typen av ointressant slaskjournalistik.
Att skildra hur människor förnedrar sig själva och/eller sina närmaste är inte journalistik! De få gånger vi har någon blåljusnyhet är det för att det berör fler människor på olika sätt.
Det kan vara en brand där många människor direkt berörs eller en större olycka med många drabbade.
Vi skriver nämligen om människor för människor.
Jag ska avsluta med att notera att Hans Lindebergs utspel i frågan triggade ÖP:s kulturredaktör Marcus Berglund att ägna en helsida åt att skriva ned sina funderingar i ämnet, blåljusbevakning!
Tydligare har nog aldrig det oklart tänkta är det oklart sagda eller i detta fall skrivna åskådliggjorts.
Här fördes på något sätt humorn in i den bevakningen?
Kan det vara nedskärningar på redaktionen som gör att blåljusbevakning plötsligt blir en fråga för ÖP:s kulturskribent med humorvinkel?
Här försvaras alla obegripliga och ointressanta notiser om bilar som kört in i stolpar, kvinnor som stulit varor för 1200 kr, folk som blivit fulla på krogen och bitit ordningsvakten osv……..
Berglund avslutar sitt epos med. ¨Men på ett generellt plan så är jag övertygad om att en tidning som inte vågar se humorn i samhället den bevakar blir lika obehaglig som en person som bara stirrar på en när man försöker dra ett skämt¨.
Tanken verkar inte falla honom in att ett skämt måste vara roligt!
Själv stirrar jag och lyssnar och inser att jag hade alldeles rätt när jag ansåg att länsborna behövde bättre journalistik och därför startade JT.
En tidning som dessutom till skillnad från konkurrenterna ökar.
Antagligen för att vi har både empati och humor och lokaljournalistik!
