Litauiska Violeta till vänster plockar för femtonde året, landsmannen Povilas för åttonde. Längst till höger Claes Moberg.
Litauiska Violeta till vänster plockar för femtonde året, landsmannen Povilas för åttonde. Längst till höger Claes Moberg.

Tveksamma förhållanden för jordgubbsplockare anser fackförbund

RÖDÖN (JT) Povilas Astasaukas från Litauen tycker att det är bra att jobba som plockare på Jordgubbslandet på Rödön. Lohla Persson på fackförbundet Kommunal, sektion Krokom, tycker däremot att situationen är bedrövlig.

Publicerad

Jordgubbssäsongen går mot sitt slut och många nöjda jämtar har varit på Jordgubbslandet på Rödön för att fylla frysarna med självplockade bär. Det har även gått att köpa dem vid vägförsäljningar och liknande. Dessa bär har då plockats av så kallade proffsplockare. Ägaren Claes Moberg berättar:

Som mest har jag denna sommar haft runt trettiotal proffsplockare, på dagarna. De plockar enbart på ackord. En topp-plockare tjänar runt 30 000 kronor efter skatt på en månad, eller runt 25-30 lådor med 15 liter i varje låda per dag. Rekordet ligger på 40 lådor, de tjänar 60 kronor per låda efter skatt. De börjar klockan sex på morgnarna och är lediga på lördagar, berättar Claes.

Han är öppen med att det är svårt att få proffsplockningen att gå ihop, grossistpriserna har legat still i 10 år. Han funderar därför mycket över situationen inför nästa år. Även fackförbundet Kommunal funderar mycket. Pratar man med dem, framträder en helt annan sida av myntet (eller jordgubben i det här fallet).

Lohla Persson är ordförande i Kommunal Krokom och säger:

–Jo, jag känner till den arbetsplatsen. Det är absolut inte schysst med enbart ackordslöner, vi skulle önska att de hade avtalsenliga löner, helst så klart fasta månadslöner. Plockarna gör förstås så gott de kan för att göra ett bra jobb och tjäna pengar, så inget ont om dem.

Hon fortsätter:

–Jag fick faktiskt se anonyma foton från deras boenden för ett tag sedan. Det var små källarliknande rum med många sängar i, som fick mig att undra mycket över brandsäkerhet, mögel, fönster som inte går att öppna och liknande. Det såg enkelt helt bedrövligt ut!

–Men eftersom arbetsplatsen inte längre har kollektivavtal, det sas upp efter att vi försökt agera för en tio-tolv år sedan, och ingen av plockarna är fackligt anslutna, är det svårt för oss att göra något. Vi hade dock en medlem där från Litauen för några år sedan, som vi försökte hjälpa. Han tjänade inte tillräckligt ens för att betala resan hem. Han berättade också att de fick betala för sitt dåliga boende.

Foto som Kommunal fått, från ett av rummen där proffsplockarna bor.
Foto som Kommunal fått, från ett av rummen där proffsplockarna bor.

Lohla fortsätter:

–Det är alltid mycket runt bärplockarnas situationer, så vi tar tagit fram ett erbjudande där de kan vara medlemmar enbart under den perioden de är här, för att kunna få hjälp av oss. Generellt kan man säga att boende- och matsituationerna ofta inte är bra i bärplockarbranschen. Men vad det gäller de som plockar bär i skogarna, kan vi se att det är bättre med kollektivavtal numera.

Det visar sig att även Arbetsmiljöverket känner till fotona. Arne Alfredsson, chef för avdelningen för myndighetsgemensam kontroll på Arbetsmiljöverket, säger:

Ja, de har jag sett. Det verkar absolut inte vara ett drägligt boende utifrån svensk standard.

Längre tillbaka kom många av proffsplockarna från Polen. De senaste åren har många kommit från Ukraina, men på grund av pandemireglerna kunde de inte komma i år. Även plockare från exempelvis Vietnam har förekommit tidigare. De senaste åren har det varit många från Litauen, men det har nu minskat, istället har många nysvenskar från Eritrea ryckt in. I år började proffsplockarna den10 juni. Nu är det bara några få proffsplockare är kvar för denna sommar.

Den dagen JT är på besök, arbetar tre plockare från Litauen och tre nysvenskar med ursprung från Eritrea. Claes Moberg berättar att de flesta bor i husvagnar på området. De har gemensamt kök, toaletter och duschar och detta är gratis för dem.

-Hela vintern sitter jag med papper för att få hit proffsplockare från andra länder. De betalar särskild inkomstskatt för utländska bosättare.

Povilas Astasaukas från Kaunas pratar för den litauiska gruppen. Han är här för åttonde sommaren i rad och Claes avslöjar att han är en av topp-plockarna. Povilas säger på engelska:

Det går bra, jag gillar Rödön. Vi gjorde coronatester strax innan vi for med båten från Estland.

Korridor i boendet för proffsplockarna.
Korridor i boendet för proffsplockarna.

De tre nysvenskarna med ursprung från Eritrea tycker också det är bra. De bor i Östersund annars, men under bärplockningsperioden sover de på plats. Claes Moberg förklarar att samarbetet med proffsplockarna fungerar fint och säger:

–Vi brukar också ordna en gemensam grillfest i slutet på varje säsong. Lokala ungdomar är det dock svårare med, säger Claes:

–De ge ofta upp efter en halv dag eller så, sedan skyller på att de har ont i ryggen eller nåt, eller hör bara inte av sig. Men jordgubbsplockning är hårt, det vet jag.

Han är bekymrad över framtiden:

Det är inte lätt att ha en mindre jordgubbsodling på 10 hektar som jag har. Liksom mjölkgårdar, potatis- och morotsodlingar och liknande, koncentreras det till få och mycket stora odlare söderut. Det finns jordgubbsodlingar i södra Sverige på 200 hektar och i en del länder har det börjat komma plockningsrobotar för jordgubbar.

Claes med det eritreanska gänget för dagen: Degen, Fanuel och Desie.
Claes med det eritreanska gänget för dagen: Degen, Fanuel och Desie.

Powered by Labrador CMS