Är det verkligen den norra delen av landet som skall bära Sverige på sina axlar?

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner och Regioner har nu även tagit vindkraften under sina vingar. Vatten och vind kompletterar varandra på flera sätt och det är därifrån vi i framtiden kommer att finna merparten av vårt behov av elenergi.

Publicerad

Miljövänliga och förnyelsebara energikällor som dock tyvärr också skapar debatt. När vattenkraften byggdes ut under nästan hela 1900-talet skapades stora förändringar i många av våra älvdalar och vattensystem.

Uppdämda skogs- och jordbruksmarker i ena änden av kraftverksdammarna, torrlagda älvfåror i den andra. Försämrat fiske, försämrad jakt, problem för rennäringen mm. Bra för den allmänna nyttan, men ett problem för de som berörs. 

Samtliga vattenkraftsanläggningar i riket har ett taxeringsvärde på totalt drygt 200 miljarder kronor. För närvarande med 0,5 % i fastighetsskatt (1 miljard kronor/år), men under många år tidigare 2,8 % (5,6 miljarder kronor/år).

Fram till omkring 1985 gick fastighetsskatten till kommunerna, men sedan fattades beslut om att skatten skulle vara statlig och det är den fortfarande. Enorma summor pengar har försvunnit från kommuner och regioner sedan dess. Mer än 100 miljarder kronor i intäkter har ryckts undan från framförallt de sju nordligaste länen, som står för drygt 90 % av svensk vattenkraft. 

I gengäld kan bygderna söka bygdemedel om cirka 125 miljoner kronor för hela Sverige, en struntsumma i sammanhanget. Som jämförelse kan noteras att en medelstor kommun med cirka 30 000 invånare omsätter cirka 2 miljarder kronor per år 

Vindkraften går nu i samma fälla som vattenkraften. Vi får släppa till mark, vi får miljöer som för många är oerhört störande, utan att få mera ersättning än de sökbara bygdemedlen. FSV, Vatten-och vindkraftsföreningen, som idag har 32 kommuner och 2 regioner som medlemmar, kommer nu att profilera sig för att driva en förändring av skattesystemet även vad gäller vindkraften. 

Självklart skall de kommuner och regioner som släppt till och släpper till marker och miljöer för energiproduktion, som gynnar hela svenska folket, ha en skälig ersättning för detta. Beskattningen skall ske där värdena uppstår, så blir befolkningen mera positiv till utbyggnad av energiproduktion. 

De sju skogslänen har inte haft någon befolkningstillväxt på 40 år, medan övriga landet har ökat sin befolkning med 1,4 miljoner invånare på samma tid. Det har betytt att vi, cirka 1,7 miljoner invånare i skogslänen, får bära en allt tyngre skattebörda. Vi har samma krav på oss som övriga Sverige att ha likvärdig utbildning, vård och omsorg, men skattetrycket har ökat trots skatteutjämningssystemet.

Om vi i den norra landsänden hade lika beskattning som övriga Sverige på kommun och regionnivå, så skulle skattetrycket sjunka med drygt 11 miljarder per år. Var finns logiken och rättvisan i detta? Är det verkligen vi som skall bära Sverige på våra axlar? 

Föreningen heter nu Föreningen Sveriges Vatten- och Vindkraftskommuner och Regioner, FSV, ett något långt namn, men tills vi hittar ett bättre så får det vara så. Vi jobbar för att få flera medlemmar över hela Sverige, för att öka trycket på politiken för att förändra beskattningsreglerna. Föreningen tar numera även in företag och andra organisationer, föreningar och privatpersoner som medlemmar.

Ingvar Persson, ordförande FSV Bollnäs

Jonas Andersson, andre vice ordförande FSV Bollnäs

Håkan Larsson, styrelseledamot FSV Krokom 

Powered by Labrador CMS