De båda Jamtli-lärlingarna Per Lindberg och David Engström i full färd med att lägga nya takspån på bustugan.
De båda Jamtli-lärlingarna Per Lindberg och David Engström i full färd med att lägga nya takspån på bustugan.

10 000 spånor ger Myhrbodarna nya tak

VALSJÖBYN (JT) Det är full aktivitet och mycket folk på Myhrbodarna denna vecka. Ett stort gäng engagerade byggnadsvårdare ser nämligen till så att två av husen får nya spåntak.

Publicerad

Förutom tisdagens regnväder, har de haft fint väder hela veckan. Den högt belägna fäbodvallen Myhrbodarna, med strålande utsikt över fjällvärlden, drivs av Anita Myhr. Den har gått i samma släkt i många generationer. Hon säger:

Det är en otrolig vecka, teamet är fantastiskt och alla så positiva och entusiastiska.Butöserna” är centrala på fäbodvallarna och jag är glad att jag denna vecka har Lillemor Lorentzon till min hjälp.

Två erfarna, professionella byggnadsvårdare från Röros leder veckans dugnadsarbete. En av dem, Johanna Henriksson, visar sig ursprungligen komma från Lit.

Vi fick kontakt med Anita genom Facebook, förklarar hon glatt. Det är dels bustugan, dels en lada, som får nya tak. Varje spån som spikas på är handspäntat, till skillnad från de som nu byts ut. De lades på 1995 och var hyvlade.

Det var dags att byta ut dem helt enkelt, de var ruttna och slitna, säger byggnadsexperten Stig Nilsson som arbetat med såväl Jamtli som Länsstyrelsen.

Handspäntade takspån håller bättre. Och det är fantastiskt roligt att detta gamla hantverk får leva vidare. Det är mycket sällan det lägga spåntak idag, så det är en stor kulturgärning som görs här, tillägger Stig.

Takspån blev vanliga mot senare delen av 1800-talet, när spiken blev billigare. De tidigaste Stig Nilsson sett, satt på en vägg från 1826. De flesta gjordes av gran, men det fanns även enstaka av asp.

Man fick ta det man virke man hade förr, förklarar Stig. Till denna gång har dock Alf Robert Arvasli noga valt ut lämpliga träd i skogen.

Men det är först när man fällt dem som man vet om de fungerar, säger han.

När Jämtlands Tidning kommer på besök till buan, står Alf Robert tillsammans med Eivind Haugen och Hans Andersson och gör förarbetet med spånen. Varje kubbe delas i fyra delar, kokas i stora grytor under öppen eld i omkring en timme och barkas sedan av för att slutligen späntas.

-Varje kubbe ger ungefär 100 spånor, om kvaliteten är bra. De är förvånansvärt lätta att spänta, berättar norrmannen Eyvind. Uppe på taket till bustugan arbetar Per Lindberg och David Engström för fullt med att spika spån. De är lärlingar på Jamtli.

Vi lägger spånen omlott så att de täcker varandra i tre lager. Varje spån spikas med en spik, förklarar David som aldrig lagt spåntak förut. Han lägger till:

-Det är en intressant process att få lära sig och resultatet blir så vackert. Man ser inte en enda spik!

Folk har kommit från olika håll för att delta i veckans dugnadsarbete. Micke Hallqvist kommer närmast ifrån, han bor i Valsjöbyn.

Myhrbodarna är ett stort besöksmål här och viktig för turistnäringen, förklarar han medan han hjälper Anita att dra separatorn.

Myhrbodarna ligger högt, tio kilometer ovanför Valsjöbyn. Hela fäbodvallen är klassad som riksintresse och de allra flesta av de sammanlagt 14 byggnaderna är K-märkta. Här betar fjällkor, kalvar, ungdjur, får och lamm. Arbetet med att byta spåntak sker i samarbete med Jamtli. Länsstyrelsen ger bidrag och Jamtli är med och dokumenterar. Men fler saker är på gång på den populära fäbodvallen. Bland annat håller en berättarkåta på att timras och dessutom är kallmurning av jordkällaren också på gång.

Anita Myhr visar en bild på Nirs Kari, född 1850, som drev fäbodvallen en gång tiden.
Anita Myhr visar en bild på Nirs Kari, född 1850, som drev fäbodvallen en gång tiden.
Powered by Labrador CMS