Roy Vega pekar på platsen med rester av en möjlig borgstruktur.
Roy Vega pekar på platsen med rester av en möjlig borgstruktur.

Möjlig arkeologisk sensation i Nordbyn: försvarsborg från folkvandringstiden

NORDBYN (JT) Den norske historikern och författaren Roy Vega flyttade med sin familj till Kougsta för ett och ett halvt år sedan. Han har sedan dess lagt mycket tid på att undersöka de gamla handelsvägarna och järnåldersstigarna. Nu har han, tillsammans med frun Beatriz, gjort ett fynd som kanske kan bli sensationellt.

Publicerad Senast uppdaterad

För omkring en månad sedan upptäckte de en möjlig borgstruktur, eller befästning, på en strategisk punkt vid en av de huvudleder som går västerut till Norge. Häderbodarna” är namnet på ett inte särskilt känt område i skogsmarkerna i Nordbyn i Offerdal. Gamla Häderbyvägen går i det som är en del av den gamla leden till Kallsedet och in i Norge. –Där har vi hittat resterna efter det som kan vara en försvarsborg, en slags skans, kanske från folkvandringstiden.

Teoretiskt sett kan det vara en förhöjning skapad av en glaciär. Fast eftersom det är en platt ovansida som sträcker sig hela 70 meter över denna grässlätt, med egna kvadratiska strukturer inne i själv borgvallen, ser den ut att vara skapad av människor. Men att klargöra detta, är arkeologernas ansvar, förklarar Roy Vega.

Roy berättar också att när de kom dit första gången för att undersöka platsen, efter att ha kört länge på en liten skogsväg och sedan gått ett stycke in i skogen, höll han på att tappa hakan. Han förklarar

Fornborgarnas primära funktion i Sverige och Norge är inte fullständigt klarlagd. Om detta verkligen är en borgstruktur, ligger det nära till hands att se dem som ettrsvarsverk som knyter an till den gamla leden som går västerut Norge över Nordbyn och Kougsta, med orientering österut. Det är över tio meter ned på utsidan av vallen, mot öst. Och fem meter rätt upp, på det vi tror är insidan av den möjliga borgen.

–Men varför det är så att flera försvarsanläggningar hade orientering mot öst, har aldrig riktigt kunnat utredas. Det är oklart. Försvarsborgar var viktiga under oroliga tider där anfall och attacker kunde komma, som under folkvandringstiden på 300- till 500-talet efter Kristus.

Beatriz är medhjälpare till maken Roy. Här står hon vid den möjliga borgen från folkvandringstiden.
Beatriz är medhjälpare till maken Roy. Här står hon vid den möjliga borgen från folkvandringstiden.

Han berättar att en del fästningsverk var rektangulära, inte runda. De hade förstås också stolpar av trä, som nu är borta. Roy fortsätter:

–Det inre området är runt 500 gånger 500 meter och helt plant. Den skulle kunna rymma några hundra personer, det har rätt struktur för det. Det är också viktigt att notera att det inuti den möjliga förskansningen finns flera kvadratiska former på två gånger tre meter. Anläggningen ligger strategiskt placerat på en liten höjd, 540 meter över havet. En kilometer mot nord/nordöst, finns en kedja med kända fångstgropar. De ligger på en 900 meter lång linje.

Roy förklarar:

–Detta skapar en bild av en organiserad, gammal fångstkultur i området.

Att strukturen han funnit bara skulle vara en slumpvis samling med stenar, köper han inte så lätt:

Det kan så klart röra sig om inlandsisens förflyttningar, Men jag menar utifrån mina erfarenheter, att det mest troliga är en skans eller fästning för de som långt tillbaka i tiden behövde försvara sig.

Och en fäbodvall är inte så speciell i formen, även om kan ha varit fäbod där senare. Även skogsägare och älgjägare i området som jag pratat med, har undrat över denna markerade höjd. Jag tror det fanns mer fasta bosättningar i området, som kanske försvann efter digerdöden, men det är bara gissningar från min sida. Klimatet var ju varmare , trakten var ju mer befolkad. Roy har lagt ned stort arbete på att söka efter och lokalisera de gamla handels- och kulturvägarna från järnålderstiden mot Norge genom Jämtland. Hans primära fokus har kommit att vara på sträckan Alsen Kallsedet, genom Nordbyn, Kougsta och med tillfartsleder från Kaxås och Gärde.

De utgjorde ett låglandsalternativ, om man inte ville gå över fjällen. Avståndet mellan Alsen och Kallsedet är mycket kortare, än om man skulle gått över Mörsil, Åre och Skalstugan. Under denna tid var det varmare och mer befolkat i Offerdal och för mig är det självklart att de tog den kortaste vägen. Häderbodarna ligger mycket strategiskt till – både i landskapet och i förhållande till stigarna.

Eftersom detta är gemensam historia för både Norge och Sverige, är det märkligt att det inte varit större fokus på väglederna som ju binder ihop dessa två länder Forskningen har oftast slutat vid landsgränsen, och så historien missats.

Roy förtydligar också:

Dessa urgamla vägleder har lite, ja ingenting alls, att göra med den 1800-talsled som idag kallas för S:t Olavsleden. Den är anpassad till bosättningsstrukturen i vår tid, men personlig är jag övertygad om att pilgrimer valde låglandsalternativet mellan Alsen och Kallsedet. Återigen, det är ju den snabbast och enklaste leden västerut mot Norge, för alla dem i Offerdal och norr om Storsjön.

Hans amerikanskfödda fru Beatriz är med som en god medhjälpare i arbetet och Roy säger:

–Vi har funnit mycket intressant under vårt arbete. Men den möjliga borgstrukturen framstår som mycket speciell, ja jag skulle vilja säga kanske till och med sensationell om det visar sig vara den sådan!

Roy har därför varit i kontakt med norska och svenska arkeologer efter detta fynd. Han berättar att de blivit mycket intresserade. Han har nu kontakt med Jamtli.

Fyndet måste ses i sitt sammanhang och kräver en grundlig analys av arkeologer. Det kan vara av stort intresse inte bara för lokalhistorien men kan också bli en viktig pusselbit i en bredare historisk och kulturell dimension, säger Roy Vega engagerat.

Översikt över området, skapat av Beatriz.
Översikt över området, skapat av Beatriz.

Powered by Labrador CMS