Full fart på ÅVC i Rossön – Höststädningarna tar fart

Torgny Lundgren har tömt garaget i Vängel.

ROSSÖN (JT) Sommaren är högsäsong på återvinningscentralerna. Då kommer fritidsboende, då röjs det i bodar och hus efter avlidna släktingar, då köps hus eller det blir bara uppskjuten allmän rensning.

Några timmar på återvinningscentralen i Rossön bär syn för sägen. I en strid ström på den enda dag det är öppet kommer bilar som är packade till brädden, släpvagnar med möbler eller vitvaror och alla bär prylar och stånkar.

– Det här är den bästa sopstationen, säger en man som är fritidsboende i Håcksjö.

Han får medhåll från flera andra.

– Det är inte första gången jag är här i år. Här får man hjälp att sortera. Var finns julgransfotsavdelningen?

En flaggstångsknopp åker ner i containern för metall. Var är flaggstången?

– Den var rutten och då var det ju ingen anledning att behålla knoppen, tyckte en ung man.

En stor ställning åker ner i samma låda. Den hade tillhört ett partytält som lyfte och gav sig iväg.

Historierna är många och lokalbefolkningen har nästan fått en ny mötesplats. De flesta är bekanta.

– Det har tagit några dagar att fylla släpet. De är en smärtsam process, tycker en man, som tömt inte bara sitt garage. Tidigare var det ”brandgropa” som gällde.

Några flyktingar som bor i Rossön är hjälpredor åt samhällsföreningen och kommer med ett lass skräp, men också med användbara böcker som placeras i återvinningsboden. Sopsortering finns inte på kartan för dem. De båda är kurder från Syrien, och samtalet kommer automatiskt in på frågan om uppehållstillstånd för de asylsökande.

– Det känns orättvist, säger Ahmad Jaafar som bor i Rossön och har arbete.

Hans kamrat väntar och väntar på besked.

– Nu åker ditt golv, säger Viktoria till Bengt Sundqvist, vars hus familjen köpt och den gamle ägaren råkar vara på tippen samtidigt. Så hjälps de åt att slänga klinkerplattorna. Förmodligen inlagda med möda en gång.

– Det är tur att soptippen finns!

Stuprör, cykelställ, soffor, byråer, tallrikar och oljedunkar – det finns ingen gräns för vad som har funnits i härbren, hus och bodar. I kommunen finns det fem återvinningscentralen, varav en, i Gubbhögen, är sommaröppen. Det tycks finnas behov.

– Vi skulle behöva ha öppet flera dagar på sommaren! På vintern är det inte lika många som kommer, säger Egon Norén, en veteran som nu jobbar extra på ÅVC i Strömsund. Han berättar också om hur de mötts av inbrott i personalens bod, om sönderslagna fönster, om hur möbler släpats fram till inhägnaden för senare avhämtning. Det har rivits bland elektroniken och ingenting är återställt utan ligger utanför. Det blir extra städning på tippen för de anställda.

Slutklämmen på de hektiska timmarna på ÅVC svarar en man från Vaxholm för:

– Det är miljömässigt bra att grejerna blir sorterade! Det är en fantastisk service här, det är bra organisation och suverän hjälp!

Men, vart tar allt vägen? Det kan Eva-Britt Edin, ÅVC-samordnare i kommunen upplysa om.

– Allt brännbart fraktas till Lia som ligger norr om Strömsund. Där krossas det och lastas om för att gå till energiåtervinning i Sundsvall. Dit går också hårdplast och stoppade möbler, som också krossas till mindre bitar på Lia. Behandlat målat trä blir också återvunnet och körs till Jämtlands Värme.

Obehandlat trä krossas och blandas med slam och komposteras och blir jordförbättringsmedel. Det används till kommunens egna ytor. Impregnerat trä skickas till en anläggning i Sundsvall som har rökgasrening. Deponi som glas och porslin går inte att återvinna utan körs till Östersunds avfallsanläggningar, berättar Eva-Britt Edin. Hon pekar på att återanvändningen är första stegen på avfallstrappan.

– Precis allt avfall har ökat.

– Vi har välbesökta återvinningscentraler i kommunen. Vi har också återanvändningsbodar, där det går att ställa grejer som är användbart och där går det att hämta gratis. Men det som är slängt – det är kastat och förbrukat! avslutar Eva-Britt Edin.

 

Fakta:

Stena Recycling sorterar och demonterar avfallet. Tre miljoner ton återanvänds varje år av Stena. Koppar och metaller smälts ner och blir till ny råvara. Oljor återvinns och går till anläggningar för farligt avfall. Återanvändningen går t ex till förbränningsolja. El-Kretsen hämtar farligt avfall, sorterar och klassar om. En del går till egna anläggningar för destruktion, annat till tekniska verket utanför Örebro. Allt fler uttjänta elprodukter återvinns i Sverige, framförallt stora produkter som kylskåp, frysar, vitvaror och tv-apparater. En varning ges av El-Kretsen som berättar om flygblad där det erbjuds hämtning av elektronikavfall, vilket alltså inte går till återvinning utan till skumraskaffärer i illegal handel. Totalt återvanns 205 495 kg avfall från Strömsunds kommun, att jämföra med hela länets 2 506 772 kg återvunnet material.

INGER KRAFT ETZLER

TEXT OCH FOTO