Brandmännens uppsägningar, stor oro bland ortsbefolkning på landsbygden

HAMMERDAL/BACKE/GÄDDEDE/HOTING (JT) Oron för hur det ska bli med Räddningstjänsten i kommunen ökar dag för dag hos befolkningen sedan deltidsbrandmän framför allt i Hammerdal har valt att säga upp sig. Boulespelarna vi träffar i Hammerdal luftar sin oro och avbryter spelet för en stund.

– Det är oroligt för alla äldre som bor i kommunen. Förra året var det en som fick en befarad stroke när vi spelade, men då kom ju Räddningstjänsten snabbt! De är jättebra! Det är viktigt att brandmännen får ersättning för vad de gör, säger Ulf Larsson.

– Det är ju hemskt med tanke på avstånden här, om Räddningstjänsten får längre avstånd för utryckningen än det är nu, påpekar Ove Pettersson från Görvik

– Det är otryggt att bo på landsbygden, men beslutfattarna gör ändå som de vill, säger Gun-Britt Larsson.

– Räddningstjänsten är ett måste, säger Ulf Kronsten.

Rekrytering av nya deltidsbrandmän verkar vara ett återkommande problem. Flera brandmän säger att det kan bli svårt med nyrekryteringar och tror att det delvis kan beror på lönesättningen. Avdelningschefen Jörgen Eriksson säger att under ett år är det mellan 45 och 50 personer som slutar av olika anledningar, men att det i hela länet handlar om 27 personer som angett avtalet som anledning till uppsägning. I Hammerdal har tre deltidsbrandmän flaggat för att lämna jobbet.

– Jag kommer inte att gå tillbaka. Jag slutar första juli! säger Fredrik Ekbom, en av femton deltidare på stationen.

Ingen har sagt upp sig här, men det kan bli svårt att få full bemanning nu i sommar, säger Markus Forslin, stationsansvarig i Gäddede.

– Jag tror inte att folk i allmänhet förstår konsekvenserna. Ringer man så tror man förstås att man ska få hjälp. Det är svårt att hitta folk till Räddningstjänsten här och lönen är naturligtvis en bidragande orsak, men ingen har sagt ifrån sig jobbet än, säger Nicklas Nilsson ansvarig för Räddningstjänsten i Hoting. Rickard Svensson i Backe instämmer, och är samtidigt förvånad över att lokalbefolkningen inte reagerat.  I Strömsund är det full styrka, säger stationsansvarige Mikael Ehrs.

– Ingen har sagt upp sig, det är inga problem med bemanningen, men jag har hört att en del kollar av vad som händer och avvaktar.

Avtalet som det nu blivit reaktioner på handlar om att OB-ersättningen utgår och det i stället har blivit ett mindre påslag på dagslönen, vilket skapar upprördheten hos många brandmän. De flesta utryckningarna sker på obekväm tid, de flesta har andra arbeten som måste lämnas när det larmas med löneavdrag som följd.

– I direktionen hade vi i Strömsunds kommun en helt annan uppfattning än vad beslutet om avtalet blev. Vi ville ha ett lokalt avtal, men vi äger bara 13,66 % i Räddningstjänsten. Vi har ett medborgarperspektiv i kommunen och ser inte på saken på samma sätt som Östersund som har heltidsbrandmän. Vad händer om det börjar brinna eller det blir en trafikolycka. Det kommer att kosta miljoner att utbilda nya brandmän, kommenterar kommunalrådet Göran Bergström.

– Sju deltidsstationer i hela länet har nu ett svårt läge, säger fackets representant Håkan Olofsson, som tror att en del avvaktar och hoppas på en förändring.

– Jag tycker att det är ett dåligt beteende av kommunerna, det riskerar att fler säger upp sig. Det kommer inte att lösa sig över tid. Man borde ha tittat på hur man gjort i resten av Sverige, där det finns lokala avtal!

Slutsatsen kan komma att bli att det måste införas heltidsbrandmän, vilket skulle innebära en långt högre kostnad än för dagens deltidsbrandmän.

TEXT OCH FOTO: INGER KRAFT ETZLER

 

2016:

Antal räddningsinsatser:

Backe 22, Hammerdal 37, Gäddede 19, Hoting 29, Strömsund 65

Antal IVPA (I Väntan På Ambulans) larm:

Backe: 61, Hammerdal 50, Gäddede 4, Hoting 29, Strömsund 17

 

 

Skrevs av

Redaktion
Redaktion
Jämtlands Tidning