Woolpower behöver fler sömmerskor – lösningen är att importera arbetskraft

Marknadsansvarige Karin Sundström söker efter fler sömmerskor.

ÖSTERSUND (JT). Företaget Woolpower i Östersund går som tåget. Efterfrågan ökar och man måste höja produktionen. Företaget söker med ljus och lykta efter nya sömmerskor, man behöver minst ett 15-tal inom snar framtid. Men i Sverige är det ibland svårt att få tag i utbildad arbetskraft. Lösningen blir att man även rekryterar från andra länder.

Woolpower är något så unikt som ett konfektionsföretag i Sverige. Faktiskt det enda som finns kvar i landet med så många sömmerskor anställda. Men det innebär också stora svårigheter just i att rekrytera nya sömmerskor. För sådan utbildning finns knappt kvar i Sverige sedan vår egen tekåindustri försvann för många år sedan.
–Det är inte svårt att hitta duktig personal i Sverige, men det är svårt att hitta personer med stor sömnadserfarenhet. Ofta anställer vi unga intresserade som vi lär upp inom företaget, men då och då får vi söka kompetens i andra länder. Då erbjuder vi givetvis dessa svenska avtalsenliga löner, berättar Karin Sundström, marknadsansvarig vid Woolpower.

Och det fungerar. Bara häromdagen kom en ny sömmerska från Lettland och trots att bostadssituationen är som den är i Östersund, har man lyckats skaffa bostad åt henne.
Vän av ordning kan då undra varför man inte helt sonika flyttar företaget till något låglöneland, där arbetskraften är billig och vinstmarginalen betydligt större.
–Jo, jag kan förstå att många företag flyttar utomlands, med tanke på hur det ser ut. I Bangladesh skulle vi få 60 sömmerskor för vad en kostar här. Men vi går mot strömmen och tänker inte flytta ut vår produktion säger Karin Sundström mycket bestämt.

Woolpower är nämligen ett företag med höga värderingar. Ullen kommer t.ex. från Sydamerika där fåren är friska och behandlas väl. En sömmerska vid företaget får dessutom ta stort ansvar för sin egen sömnad. Hon, för det är till övervägande delen kvinnor, syr hela plagget själv och får dessutom kvalitetskontrollera plagget själv. Är det okej, syr hon fast sin egen namnetikett i plagget. Är det inte okej, går det till andra sorteringen och säljs i företagsbutiken – utan namnetikett…
–Det här systemet har vi haft i 15 års tid och det fungerar oerhört bra. Ingen sömmerska vill sy fast sin namnetikett i ett plagg som de inte anser vara helt okej, påpekar Karin. Dessutom vill vi tydliggöra att det finns en människa bakom varje plagg som du har på dig.

Det händer att man får hälsningar från kunder från när och fjärran som vill att man hälsar till t.ex. Ingabritt och tackar för att hon sytt ett så bra plagg som man just nu använder!
Woolpower är ett litet företag på världsmarknaden men ökar hela tiden sin andel. I år hoppas man komma upp i 90 milj. kr i omsättning. Cirka 80 procent. av produktionen går på export. Tyskland, Frankrike, Finland, Norge och Danmark är de största marknaderna. USA är en växande marknad och där ser man goda framtidsutsikter.
De är främst yrkessektorn som vuxit starkt senaste åren som ligger bakom företagets positiva utveckling. Bästa tänkbara funktion och kvalitet efterfrågas. I sammanhanget kan nämnas att Woolpower ifjol vann en upphandling från svenska försvarsmakten att leverera underställ m.m. under tre års tid.

Fritidssektorn ökar också och här efterfrågas ständigt nya plagg.
–Framför allt märker vi att konsumenter blir mer och mer medvetna och efterfrågar produkter som blivit producerade på ett sätt som stämmer överens med deras värderingar.
Produktutveckling sker kontinuerligt, men vid Woolpower är man medveten om sin tradition.
–Vi är inte med och slåss med kläder i de nya modetrenderna, vi håller oss till vad våra kunder efterfrågar, funktionsdugliga plagg i hög kvalitet och som är rättvist tillverkade säger Karin Sundström.

Birgitta Olsson arbetar med att stansa och sköra ut detaljer ur stora tygbitar.

Birgitta Olsson arbetar med att stansa och sköra ut detaljer ur stora tygbitar.

 

Karl-Johan Stridh är tekniker och sköter flera av de maskiner som tillverkar de basplagg som sedan sömmerskorna syr ihop. Här tillverkas ärmar.

Karl-Johan Stridh är tekniker och sköter flera av de maskiner som tillverkar de basplagg som sedan sömmerskorna syr ihop. Här tillverkas ärmar.

Skrevs av

Redaktion
Redaktion
Jämtlands Tidning