Infekterad vattentvist mellan kommunen och Skärvångens bymejeri – Kommunens krav tvingar företaget slå igen

Tor Norrman, delägare på Skärvångens Bymejeri, är orolig att företaget kommer behöva stänga om inte frågan löser sig.

KROKOM (JT) Diskussionerna kring avloppsvattnet i Skärvången mellan kommunen och Skärvångens Bymejeri har varit mångårig. Men när kommunen meddelade att de kommer stänga av vattnet och avloppet 1 september kan det innebära slutet för bymejeriet.

–Försvinner vatten och avlopp kan vi inte fortsätta med vår verksamhet, säger Tor Norrman, delägare på Skärvångens Bymejeri.

Sedan grundandet 1999 har Skärvångens Bymejeri utvecklats till ett av Krokoms kommuns största turistmål och omsätter cirka 13,5 miljoner kronor årligen. Tor och Rolands ostar har även prisats flertalet gånger och företaget har i dag cirka 15 anställda under högsäsong. Men nu är kommunen och Skärvången Bymejeri i en långdragen konflikt. Anledningen är att det spillvatten med för hög mängd av COD och BOD som släpps ut från Skärvångens reningsverk, något kommunen menar beror på bymejeriet. När fastigheten för Skärvångens Bymejeri byggdes under 90-talet menar Tor Norrman att planen var att använda eget vatten för anläggningen, och inte dra in det kommunala vattnet. Tor förklarar att han övertalades av en tjänsteman på kommunen att till slut använda det kommunala avloppet och vattnet. Efter några år utan kontroverser byggdes ett reningsverk i Skärvången 2007. Det var då problemen började enligt Tor.

–Kommunen hörde av sig och berättade att man hade problem med att sandbädden ville slamma igen och trodde att de hade med bymejeriet att göra. Självklart kommer det mycket vatten härifrån eftersom det inte finns så många andra hushåll i Skärvången. Senare fick vi reda på att det kommunen har räknat med är att mejeriet är ett hushåll. Då kan man fråga sig hur man kan tro att mejeriet kan räknas som ett hushåll. Då sa jag att det här är ert fel till kommunen, eftersom ni har byggt ett alldeles för litet reningsverk, säger Tor.

Efter en dialog med kommunen kom ändå parterna överens om att mejeriet behövde minska på utsläppen av förorenat spillvatten.

–Vi gjorde en jätteinsats med att försöka sänka våra värden och vi sänkte dem år efter år. Men kommunen menade fortfarande att vi inte nådde målet. Då försökte vi på mejeriet titta på andra lösningar och hur andra mejerier, som Kvibille och Norrmejerier har gjort för att få ner sina värden. Båda företagen hade använt sig av biologisk rening, säger Tor Norrman.

Biologisk rening är en reningsprocess av avloppsvatten som sker med hjälp mikroorganismer och som kan avlägsna organiska substanser, men även oorganiska salter, kväve och fosfor som förstör naturen.

Efter att ha studerat marknaden hittade Tor och Roland Norrman en sådan anläggning för drygt 1,6 miljoner kronor under 2017.

–Jag tog då kontakt med Länsstyrelsen och hörde om det fanns något bidrag för det här, eftersom det är så stora pengar det handlar om. Länsstyrelsen berättade då att det fanns bidrag på 50 procent av summan om ett företag köpte anläggningen, men att bidraget blev 90 procent om en kommun sökte det. Jag tog då kontakt med kommunen i hopp om att göra detta tillsammans. De skulle då söka bidrag för 90 procent av anläggningen och vi skulle betala resterande tio procent. Hela byn Skärvången skulle då få ett biologiskt reningsverk. Det skulle alltså vara i praktiken gratis för kommunen och ett stort plus i kanten för det skulle vara det första biologiska reningsverket i kommunen.

Men intresset från kommunen var svalt, menar Tor Norrman.

–Det fanns inget intresse alls för detta. Senare meddelar kommunen mig att det inte finns något bidrag att söka kring biologisk rening från Länsstyrelsen. Då ringer jag upp Länsstyrelsen och de säger till mig att det bidraget visst finns kvar, säger Tor Norrman.

Slutligen bestämde sig Skärgårdens bymejeri för att bygga en egen biologisk anläggning med 50 procents stöd av bidraget från Länsstyrelsen, vilket innebär att Skärvångens Bymejeri själva får betala 800 000 kronor.

–Det finns fortfarande inget bevis för att sandbädden vid reningsverket inte kommer slamma igen även om vi har en egen anläggning. Det verkar som att kommunen tror att Roland och jag skär guld med kniven, när det är precis tvärt om. Vi har lånat ut mängder av pengar till det här företaget för att det ens ska gå runt. Att då inte kunna hjälpa oss med tanke på den uppmärksamhet företaget ger kommunen och engagemang för bygden tycker jag är helt obegripligt.

Nu uppkom dock nästa problem. I februari fick Tor beskedet av kommunen att om inte bymejeriet börjar skicka ut godkänt avloppsvatten kommer de att stänga av vatten och avlopp 1 september. Samtidigt drabbades Tor av dubbla diskbråck i början av året och var enligt honom själv indisponibel att arbeta fram till senvåren. Samtidigt är bygglovet för den nya anläggningen som ska placeras intill bymejeriet ännu inte godkänd.

–Nu kan vi hamna i det här läget vi absolut inte ville hamna i, att vi måste stänga dörrarna hit. Men skulle de vara så jäkliga att de gör det, då kommer jag och Roland packa ihop grejerna. Vi skulle inte orka mer då, säger Tor Norrman.

Oscar Aspman

Oscar Aspman är chef för vatten och renhållning i Krokoms kommun. Han delar inte Tor Norrmans beskrivning.

–Omkring 2007 byggde kommunen ett nytt reningsverk och så snart mejeriet kopplades på släpptes mer fetthaltigt spillvatten ut än vad avtalet med kommunen säger. Vi har påtalat för dem att de behöver ha bättre kontroll på sina utsläppshalter, men det har aldrig blivit åtgärdat. Vi vill inget annat än att det här ska fungera, men tyvärr har det gått troll i ärendet.

Varför är inte biologiskt reningsverk av intresse från kommunens sida?

–Vi vill inte projektera och bygga ett helt nytt reningsverk, som inte behövs för VA-kollektivet. Det förra reningsverket byggdes 2007 och är alltså relativt nytt. Vårt huvuduppdrag är att ansvara för hushållens vatten och avlopp, inte processvatten från tillverkningsindustri. Om vi skulle gå med på det här skulle det dessutom bryta mot likställighetsprincipen. Vi får inte gynna vissa privata näringsidkare mer än andra

Tor Norrman säger att ni har meddelat att vatten och avlopp kommer att stängas 1 september. Stämmer detta?

–Denna information fick han redan i februari. Vi har krav från miljökontoret som vi måste förhålla oss till och värdena från Skärvångens reningsverk är för höga på grund av mejeriets utsläpp.

Tor Norrman menar också att han väntar på ett svar om bygglov för att bygga det biologiska reningsverket från kommunen. Detta medför att det biologiska reningsverket inte kommer kunna sättas upp innan 1 september.

–Här menar jag att Tor har vaknat i elftetimmen. Det här är inga nyheter för honom utan detta har han känt till i ett halvår. Förra veckan fick bygg- och miljökontoret in papper om bygglov och tillstånd, och den normala handläggningstiden är sex till tio veckor.

Om vattnet stängs av 1 september säger Tor Norrman att han kommer bli tvungen att lägga ner Skärvångens bymejeri. Hur ser du på det?

–Det här är en diskussion kommunen och mejeriet måste ha mellan varandra, och inte genom media. Men vi måste hitta en lösning. Vi vill absolut att mejeriet ska leva vidare, men vi är skyldiga att ta hänsyn till de avtal och lagar som finns. Min förhoppning och tro är förstås att vi kommer hitta en lösning som passar båda parter, säger Oscar Aspman.

TEXT & BILD

FELIX PERSSON

Har du tips om nyheter kontakta vår redaktion

Och vill du läsa hur det går sen…. Prenumerera på vår tidning.

Fyll i dina uppgifter

  • För dig som redan har en prenumeration i hushushållet men vill ansöka om att även få den som taltidning tillkommer 200 kr. Önskar du bara tidningen som taltidning är det ordinarie.priser.
 

Slutför beställning

Skrevs av

Redaktion
Redaktion
Jämtlands Tidning